Välkommen in i Pontuz och hans kollegors vardag och fritid. Här bjuds du på aktuella händelser, tips och råd, funderingar och tyckanden och mycket annat som faller dem in att dela med sig om. Ofta är det Pontuz själv som skriver, men då och då hoppar någon medarbetare in som gästbloggare. Mycket nöje!

[email protected]

När verkligheten överträffade bilden

Pontuz LöfgrenPontuz Löfgren, VD och fastighetsmäklare 2018-12-05

För tjugo år sedan berättade en god vän för mig om en liten magiskt vacker ö med kristallvit sand och med små hyddor som byggts på pålar ute i vattnet. Allt samlat i en ögrupp långt ute i Södra Stilla Havet. ”Där har du din målbild, Pontuz”.

Om det är något jag har unnat mig de senaste femton åren så är det att resa och att upptäcka nya ställen. Men bilden på hyddorna ute i havet har alltid funnits kvar i mitt huvud. Trots att jag haft förmånen att få upptäcka fantastiska platser, stränder och städer så har den bilden alltid besegrat verkligheten. Fram tills nu.

Jag och Adriana landade i veckan på flygplatsen i Malé, Maldivernas huvudstad. Vi blev mottagna på flygplatsen och vidaretransporterade den korta sträckan ut till hamnen där vårt lilla sjöflygplan väntade. (Just att flyga sjöflygplan har också varit högt upp på listan över ”to do before you die”).

Maldiverna består av drygt 1 100 öar, så om någon sagt att de varit på Maldiverna är sannolikheten liten att vi varit på samma ö. Vi var sex personer som förväntansfullt skakade iväg över havet och upp i skyn. Desto längre ut i arkipelagen vi flög desto mer fascinerande blev det vi såg. Efter en knapp timme cirkulerade planet över vår destination ”Den lilla ön”. Jag såg vita stränder och jag såg husen på pålarna som sträckte sig som ett pärlband ut i det turkosa havet. Vi landade på vattnet och ”Hopp i land-Kalle” mötte oss med ett leende. Welcome to Kuda Fushi! 

Vi har varit här i några dagar nu och skorna ligger fortfarande kvar i väskan. Inga vägar, inga bilar, bara vit korallsand, turkost vatten och små stigar i den täta djungeln som är mitt på ön. Vi är kanske hundra gäster på ön, mest asiater och faktiskt en hel del italienare eftersom resorten tydligen har en italiensk ägare. Allt är vackert, välordnat och otroligt vänligt men också så avslappnat och lågmält.

Dagarna smyger så sakteliga fram. Vi vaknar av havets brus utanför bryggan, öppnar upp altandörrarna och möts av den ljumma vinden, betar av nattens mejl och jobbskörd (vi ligger fem timmar före). Frukost, lunch och middag sker på tre olika restauranger, alla med fisk och färsk frukt i fokus. Vi simmar som i ett akvarium en stund före lunch. Ungefär då har Sverige vaknat och jag gör dagens första avstämning med kontoret hemma. Lite träning, läsning och en massa bra poddar står på programmet resten av dagen.

När jag är iväg på resor är det som att diska ur en kaffekopp. Jag får ur allt gammalt och jag kan fylla på med nytt och fräscht. Böckerna som ligger jämte solstolen är oftast olika typer av ledarskapsböcker. Har precis malt igenom Malcom Gladwells Outliers. Hittar inspiration och energi att ta med hem.

Solen börjar sakta sänka sig ner i havet, vi ser delfiner precis utanför revet…och det är första advent.

Pontuz Löfgrens namnsignatur

Pontuz Löfgren, VD och fastighetsmäklare

Dela denna artikel på Facebook