Bloggen 2018

Gästbloggare Henric: Skepp ohoj!

Skrevs den 28 november 2018

Det är nu två år sedan jag blev delägare i Pontuz Löfgren AB. Och det är en ynnest att få vara en del av besättningen på nuvarande och framtidens mäklarskepp i Kalmar. Jag har fått en helt annan inblick i Pontuz arbete, engagemang och drivkraft för sitt företag. Jag har också fått en ökad förståelse för företaget och med tiden även i ett inflytande som gör att jag idag känner mig om möjligt ännu mer delaktig och mer betydelsefull för organisationen.

95 mil. Två minuter.

Skrevs den 21 november 2018

Ensjön, Klingstad, Strängstorp, Kvicksund. Jag kan rabbla byarna mellan Kalmar och Västerås (Sveriges Discodans-mecka) i sömnen nu. Ett radband på drygt 40 mil. Jag är numera ”tjena tjena” med personalen på Scandic på Pilgatan och smaklökarna hinner registrera restaurangens sena kvällsbuffé redan före den första tuggan. Jag kan älgmönstret på heltäckningsmattan (brun med svenska vägnätet på) i korridoren och jag kan morgonrutinen, som börjar vid sex på morgonen med smink, våffla hår, uppsättning och på med tävlingsdräkten.

Lindansare, Carola och galaplanering

Skrevs den 17 oktober 2018

I lördags var jag på det mest fantastiska 60-årskalas du kan tänka dig. En av mina vänner började sin resa med att som tonåring köpa rostiga cyklar i sin födelseby i Småland, fraktade cyklarna till Stockholm (dit flickvännen tidigare flyttat), sålde cyklarna dyrt till 08-orna och påbörjade på så sätt en framgångssaga. Nu har han fyllt 60 och hans liv innefattar ett antal framgångsrika företag, fyra slott och mycket av det som vi andra skulle kalla för livets goda.

Gästbloggare Sara: En ny värld

Skrevs den 12 september 2018

”Tror du att du kan lära dig detta?” Pontuz tittade lugnt på mig och ställde frågan efter att ha förklarat snabbt vilka krav som ställs och vad det innebär att bli en del av företaget. Prestationsångesten kom krypande, kommer jag verkligen att klara av det? Jag som aldrig tidigare har varit i yrkesmässig kontakt med den här branschen – på sin höjd har jag varit på någon visning som kund och det hjälper ju inte långt. Kommer jag kunna omvandla och anpassa mina erfarenheter till en ny värld och en ny produkt?

Den där extra dimensionen

Skrevs den 29 augusti 2018

Solen går sakta upp i slutet av gatan och den sista bagageluckan slås igen. Tre hyrbilar rullar sakta nedför backen och försvinner i solens skimmer. En tomhetskänsla infinner sig, den typen av känsla i mage och bröst som kan infinna sig när den du älskar vinkar hej då. Och lite så är det faktiskt. Årets tre viktigaste arbetsdagar är över och de människor jag ägnar stor del av mitt liv tillsammans med har begett sig mot flygplatsen. Den här gången är det dock inte barnen utan mina duktiga och underbara medarbetare.

Gästbloggare Lovisa – Mitt livs spark i baken

Skrevs den 22 augusti 2018

Den 22 november 2017 sitter jag i soffan – vars enda goda egenskap är att den gör sig snygg på bild – med en äntligen sovandes bebis på armen. Ni vet sådär lite halvbra med ena benet avdomnat och en envis mjölksyra i armen som krampaktigt försöker hålla barnet på plats. Sådär som man gör när man har en fyramånaders bebis som tar en evighet att söva, alltid måste ligga nära och som vaknar av minsta rörelse.

Halvvägs till himlen

Skrevs den 1 augusti 2018

I söndags hann jag raska av min 48:e födelsedag. Och jag ska inte påstå att jag ligger sömnlös natten innan jag fyller, just födelsedagar är kanske inte riktigt min grej. Barnen brukar alltid fråga vad jag önskar mig och jag svarar fortfarande – trots de är stora nu – att en fin teckning, kärlek och egentid vore bästa dagen. Och jag var faktiskt bra nära det i söndags. Jag fick i och för sig inga teckningar men däremot fina brev, lite presenter och mycket kärlek. Jag fick precis den söndagen jag önskade. Jag inledde dagen tidigt med 10 mil cykel tillsammans med bästa Carlander och sedan fortsatte det med lite lugnt hemma, matlagning, nära och kära, skratt och umgänge till solen gått ner. Bästa!

Gästbloggare Fidelie: fisk-spa, vattenland och flygplatser

Skrevs den 25 juli 2018

Tjenare, det är jag som är Fidelie och pappas yngsta dotter. Idag tänkte jag ta över pappas blogg så att han får lite ledigt. Det är jag som åker runt i Sverige och danstävlar och har gjort pappa till en riktig discopappa. Pappa är nog mer taggad än jag när det är dags för tävling. Ibland är han så pass taggad att man kan tro att det är han som ska ut på golvet. Som tur är så är det inte så. Men visst är det bra att han är med så att jag kan göra bra ifrån mig – han kommer faktiskt med rätt många bra tips. Han har ju åkt runt med min syster Linnie i många år. Vi är ett bra team.

Gästbloggare Madeleine: Mina Kalmarpärlor

Skrevs den 11 juli 2018

Hej och välkomna till min bloggvecka! Det är alltså min tur att skildra livet innanför den blå dörren på Västra Sjögatan 33. Vi är ungefär halva styrkan som håller ställningarna på kontoret medan de andra är på semester. Och ja, även om det är full rulle med alla trevliga kunder som säljer och köper så börjar vi faktiskt att komma in i lite semestermood. Och det är ju inte så konstigt att man känner så i detta underbara Kalmar, som återigen blev vald till årets sommarstad!

Mallorca i ottan

Skrevs den 4 juli 2018

Röd som en orientalisk vallmo börjar solen sakta sprida sina strålar över Mallorcas mittlandsplatå och når snart oss på västra sidan av ön. Det är som ni förstår en väldigt tidig morgon när jag sakta rullar ner för gatan. Jag har gjort – och skrivit om – det här så många gånger men jag blir fortfarande nära religiös varje gång. Ett Mallorca som redan i ottan bjuder på 26 grader, dofter från trädgårdarna och en fantastisk tystnad.

Nu är vi nummer ett!

Skrevs den 13 juni 2018

Tänk er själva när det näst bästa som hänt veckan som gick är att jag av Hennes Majestät Drottningen av Danmark utnämnts till ”Ridder af Dannebrogordern” genom mitt ämbete som dansk konsul. Att jag skulle bli Riddare hade jag kanske inte räknat med när jag vaknade den morgonen – men nu är det ett faktum och jag är så otroligt stolt och hedrad. Riddare – tänk vad häftigt. Min kompis Plåt-Jimmy i Blomstermåla har till och med svetsat ihop en rustning till mig

Gästbloggare Jacob: Årets första sommarmånad?

Skrevs den 7 juni 2018

Då var vi inne i juni månad. Årets första sommarmånad, sägs det… Men i år måste sommaren ha kommit tidigare än så med tanke på det fantastiska väder vi har haft de senaste veckorna. I vilket fall kan vi nog vara överens om att sommaren är här. Ett tydligt tecken på det är alla examensfester, studentskivor och skolavslutningar som ligger runt hörnet för många. Förra veckan var jag själv på en examensfest då min vän Mats avslutade sin utbildning och nästa vecka ska jag fira min kusin Ellen som tar studenten.

Gästbloggare Eric: Ett år senare

Skrevs den 16 maj 2018

Jag får nästa nypa mig i armen när jag konstaterar att det om några dagar är prick ett år sedan jag började min anställning på Pontuz Löfgren. Vart tusan tog den tiden vägen? Jag tycker ofta det känns som om den bara går fortare och fortare, att den accelererar på något sätt. Inte minst sedan min son Nils föddes i september förra året. Tiden bara rusar iväg och jag hinner inte riktigt med. Jag tror det är viktigt att stanna upp i nuet och försöka ta till vara på ögonblicken. Även om jag själv verkar ha svårt med det.

Äntligen tillbaka i sadeln

Skrevs den 9 maj 2018

Eduardo Eduardo Eduardo... mitt sorgebarn och tillika min byggare. Tror ni att slutbesiktningen på Mallorca gick bra förra helgen? Icke! Jag tror dock att jag nu talade ett språk som till och med han förstod. Så redan minuten efter vi var klara med vår husesyn var folket igång och åtgärdade de punkter som uppstått. Nu kommer det foton varje kväll på färdigställda arbeten. Och vem vet – kanske blir allt klart lagom till semestern..? En sak vet jag i alla fall säkert – det blir sjukt bra för de jag älskar.

Gästbloggare Mirata: Googla!

Skrevs den 25 april 2018

När åttaåringen här hemma vill förklara något som vi ”gamla” inte förstår brukar han säga – Googla! Så jag kollar mångt och mycket med Google. När det var vår tur att byta boende så frågade jag därför vad jag ska tänka på när jag ska flytta. Google svarade 1. Flytthjälp, 2. Flyttanmälan, 3. Flyttpacka. Det stod däremot inget om 1. Rensa, 2. Rensa och 3. Rensa. Att vi skulle ha så mycket saker i vårt källarförråd hade jag aldrig trott. Vi har tydligen rensat så pass bra uppe i lägenheten att allt "råkat" hamna i förrådet.

Välkommen, Lovisa!

Skrevs den 7 februari 2018

Wrooooom – så drog januari förbi. Snö, slask, mörker… nääää. Men vi hann ju med Miami också, så egentligen har jag inget att gnälla över förutom att tiden går så väldigt fort. En tolftedel av 2018 har redan passerat. Och det visade sig bli en bra tolftedel – faktiskt den näst bästa januarimånaden i företagets historia. Så jag säger det igen: det finns inte en svacka i världen som biter på mitt gäng. Vi har nämligen bestämt oss för att stå utanför bostadsbubblor och annat det svamlas om i rikspressen. Och då kommer resultaten både för oss och för de säljare som ger oss förtroendet. Visst är det häftigt vad rätt inställning kan göra för resultatet?

Bland krokodiler och andra reptiler

Skrevs den 24 januari 2018

Trivial Pursuit, en och annan bra film och mycket skratt och vilda diskussioner avslutades precis lagom till att Captain Olsen satte ner sin Norwegian Dreamliner på Miami international Airport efter tio timmars dagsverke. Transfern tog oss in till Miami i den ljumma lördagsnatten, och trots att vi varit på resande fot i nära ett dygn var humöret på topp i gruppen. Det fanns en förväntan på några härliga dagar tillsammans inför årets kickoff. Utbildningar i allt från sociala media till Miamis fastighetsmarknad blandas med utflykter o fantastisk samvaro.

Tillsammans

Skrevs den 17 januari 2018

Mmm – jag börjar känna mig rätt nöjd nu när jag skriver ner de sista punkterna i det dokument som heter 2018. De senaste dagarna har jag ägnat åt de där sista små detaljerna som saknades för att planen för året skulle sitta där. Jag har reflekterat över ett fantastiskt 2017 där många (såväl mäklare som övriga medarbetare) har överträffat sig själva. Och 2018 är sista länken i en plan som vi satte redan 2014. En plan där slutmålet var ofattbart onåbart… eller?

Året som gick: Större, starkare och jakten på ett halmstrå

Skrevs den 3 januari 2018

När vi i januari var på väg hem från vår kickoff på härliga, vinterskrudade Österlen kände jag ett stort lugn inom mig. Gruppen var i harmoni, vi gav varandra löften om stordåd, jag bubblade själv av energi och vi hade just avklarat en kickoff där medarbetarna själv byggt sina målbilder. Min enda uppgift var att se till att de hade verktygen att nå sina egna mål. Jag yppade min känsla för Adriana: ”Det är så lugnt och harmoniskt att jag anar oväder i horisonten”. Och jag hann inte mer än att sätta punkt för den meningen innan det lugna havet blev oroligt. Men efter stora rörelser i ett hav så syresätts vattnet och havet fortsätter frodas på ett ännu mer fruktsamt vis – och så blev det även hos oss.