Blåsningen på bron
Skrevs den 21 februari 2023
Vinden började ta sig rejält och prognoserna för södra Sverige såg allt annat än bra ut i fredags, då jag och Eliz hade bestämt oss för att ta med oss några av barnen till Köpenhamn och starta sportlovet med en mysig helg bland pölse och havsfruar. Det passade extra bra eftersom mellandottern Junie skulle till Kastrup samma dag – vi kunde ju släppa henne på hotellet vid Kastrup så att hon skulle få några timmars sömn innan hennes flyg gick klockan sex lördag morgon. Hon skulle sedan vidare till norra Colombia och volontärsarbete.
Väderleksrapporten uppdaterades alltmer frekvent och det kom signaler om att Öresundsbron eventuellt var tvungen att stängas när vindarna skulle bli som tuffast framåt åttahugget. Vi bestämde oss därför för att lämna Kalmar lite tidigare och förväntades nå bron mot Danmark vid 18-tiden.
Fem minuter innan vi nått bron kom så uppdateringen att den skulle stängas tidigare. Vi var en av de tio första bilarna som stoppades och leddes tillbaka mot Malmö. Bron beräknades vara stängd för både bilar och tåg till minst klockan tre på morgonen och Junie behövde vara på Kastrup klockan fyra.
Med hotell bokat för Junie på Kastrup och för oss andra inne i Köpenhamn var det med andra ord bara att tänka ut en plan B: Fixa nytt hotell i Malmö, hålla Junie lugn, njuta av fredagskvällen och sätta väckarklockan på tre. Sedan upp och hoppa några timmar senare, på med nyheterna och få bekräftat att bron öppnades igen. Så kvart i fyra kunde jag lämna Junie på Kastrup med ett sömnigt men kärleksfullt farväl.
Tillbaka över en öde bro till Malmö, sova några timmar, frukost och en ny sväng över till vackra Köpenhamn – nu med alla i bilen. Så alla bitar föll på plats… bara lite senare än beräknat. Junie hann både med planet till Amsterdam och vidare till Bogota (och därifrån med inrikesflyg till Colombias norra del) för att påbörja sitt volontärarbete uppe vid gränsen mot Venezuela. Du är tuff, Junie, och jag håller alla tummar och tår för att allt går bra!
I skrivande stund har jag dessutom hunnit avverka en fantastisk kväll med Nils van der Poel på vår välgörenhetsgala i Kalmarsalen. En föreläsning som jag önskat att hela Kalmar hade sett och lyssnat på. Nils är inte bara en fantastisk idrottsman utan också en lysande talare. Tillsammans med alla er som var där kunde vi dels skänka 10 000 kronor till Anna Foundation i Sydafrika och deras fina arbete med barn och ungdomar i Kapstaden, dels stödja Stadsmissionen med ytterligare 90 000 kronor till deras arbete för barn och ungdomar i ekonomisk utsatthet här i Kalmar. Ni gör ett otroligt jobb och det känns så bra att vi under sådana här kvällar och i varje affär kan skänka en slant till något vi verkligen vet gör skillnad.
