Drömmar på Mallis.
Skrevs den 4 september 2012
Vad är en dröm? Jag har alltid haft många drömmar – eller nu i vuxen ålder brukar vi ju kalla det målbilder. Mina målbilder är ofta resultatorienterade, och har varit så i många år. Inte så att jag är en dryg tävlingsmänniska utan kanske mer att jag vill göra det bästa av varje case. Ibland ger jag mig också in på saker jag inte borde, saker jag inte behärskar.
Som yngre körde jag motocross - och det var inte riktigt min grej. Jag minns en gång på Drättingebanan utanför Huskvarna när vi var där och tränade. Min far var med, det regnade och banan var snorhal, och dessutom känd som rätt tuff. När jag kom in i depån efter ett antal varv, livrädd, så kom farsan fram och frågade om jag såg kvinnan på moped. Kvinnan på moped? "Ja, hon passerade dig precis före dubbelhoppen".
Som sagt: det där var inte min grej. Och i affärslivet har jag tvingats inse att det där med restauranger inte heller riktigt var min grej. Däremot har jag andra målbilder som jag är mån om att uppfylla, eller åtminstone se till att det är så nära perfekt som det kan bli: mitt företag, mina medarbetare, min träning, min vetgirighet inom många andra områden... och framför allt har jag en dröm om mina älskade döttrars uppväxt.
Tänk om vi företagare och entreprenörer hade samma plan för våra familjer som vi har med våra företag. Utvecklingssamtal, bonusresor, strategier, utbildningar, självförverkligande och så vidare. Jag tror att mycket skulle se annorlunda ut då. Numera försöker jag ha en sådan målbild. Annars blir drömmar så abstrakta.
Min yngsta dotter Fidelie fyllde fem år i fredags. Hennes drömmar är helt annorlunda än hos mina två äldre döttrar, som börjar bli lite mer konkreta i sina drömmar om arbeten, intressen etc. Fidelies drömmar är mer önskningar. Jag hämtade henne före lunch i fredags så att vi kunde hitta på något tillsammans på hennes födelsedag - sådär bara hon och jag. Hennes dröm just då var Leos Lekland, men bara under en förutsättning: att inte Leo var där. Jag lovade att Leo var ledig - och som tur var dök aldrig lejonet Leo upp. Vi klättrade, åkte rutschbana, dök i bollhav och sköt skumbollar. Jag tror att jag uppfyllde många av hennes drömmar just den dagen. Och nästa dag hade hon säkert nya.
I lördags var det första "riktiga" löppasset efter Ironman. Jag och Duracell-Johan sprang en dryg timme på Stensö. Det drog och sträckte i varenda muskel. Skönt att vara igång, även om jag tycker att kroppen skriker efter ytterligare en veckas vila.
Kroppen har tajming ända ut i fingertopparna, för det är just vila som är temat för den här veckan. Jag flög ner till mitt älskade Mallorca i söndags för några dagars semester i kombination med ett antal mäklar- och bankmöten här nere. Jag jobbar via mobilen och mejlen och kombinerar på så vis jobbet med underbara dagar. Så just nu lever jag i en av många av mina drömmar. Förverkligar du dina?
Take care/Pontuz