Entreprenörer och slottsspöken (i den ordningen)

Skrevs den 19 november 2013

Veckan har gett mig nya insikter (igen). Det kryllar av duktiga, unga, entreprenörer från när och fjärran i Kalmar. Dessutom kryllar det av spöken på slottet. Egentligen är bägge fenomenen kända, men i veckan fick jag uppleva dem live.

Det började i tisdags när jag var inbjuden till Kalmar Business Lab, som drivs av den ideella föreningen Student Business Group. Styrelsen består av studenter, som vill hjälpa ungdomar att parallellt med sina studier kunna utveckla sin affärsidé. Visionen är att få fler studenter att göra verklighet av sina affärsidéer och att stärka banden mellan studenterna och näringslivet i Kalmar.
Jag fick lyssna på ödmjuka Billa Rajinikar från Indien, entusiastiska Danny Dressler från Tyskland och livfulla Sara Zetterström... från Kalmar. Unga människor som idag står där jag stod för tjugo år sedan. De är entusiastiska, har en dröm och ser bara möjligheter.
Det blev en kväll som jag lämnade med nyvunna vänner och dessutom med ett kall att hjälpa och stödja dessa nykläckta företagare i den mån jag kan bidra. Kanske kan det få någon av dessa duktiga ungdomar att forma sitt företag och sin framtid i Kalmar?

I torsdags när jag slog upp de blå så hade jag ingen aning om att jag skulle möta natten med rysningar - det gör jag sällan, som tur är. Efter en trevlig middag på Söderport var det dags för kvällens värd att presentera den överraskning som utlovats efter maten: en vandring på Kalmar Slott i mörkaste natten.
En vämjelig gestalt tog emot oss och ledsagade oss genom slottet, enbart i skenet av sin lykta, samtidigt som hans berättelse berörde oss när vi fick höra om de bestialiska öden som mängder av människor mött här på slottet. Pulsen var konstant hög då skrikande människor kom springande ur mörka hörn genom slottssalarna. Hur barnskrik kom från låsta rum och gestalter i svarta kåpor, utan ansikten, hela tiden var omkring oss. Har du inte prövat Kalmar Slotts spökvandringar - gör det!

Helgen innebar det ultimata lugnet. Besök hos mina föräldrar längst ut i de djupa skogarna kring metropolen Vetlanda. En plats där mobilen endast har täckning på utvalda platser och där trådlöst internet inte existerar. När barnens abstinens lagt sig efter upptäckten att Facebook, Instagram och allt vad det heter inte fungerar så blev det en härlig helg. Jag sade till min far innan vi åkte att det vore nog bra med trådlöst internet så att barnen inte blir rastlösa. Hans svar kom snabbt: "Eller kanske det är bra för barnen att vi inte skaffar trådlöst internet". Och visst är det så att föräldrahemmet ska vara platsen där rastlösheten är en lisa för kropp och själ - en av de få platser som finns kvar.

Fyrhjuling med farfar går före Ipaden...

Önskar er alla en skön vecka/Pontuz