Bloggen

Ett handslag är ett handslag är ett handslag

Skrevs den 9 september 2014

22 års mäkleri ger en massa erfarenheter – de flesta roliga och positiva – och jag kan med fog ta till klyschan ”den ena dagen är aldrig den andra lik”. De allra flesta dagarna är fyllda av glädje, men ibland finns det förstås inslag av sorg, ilska och besvikelse. Det blir så eftersom jag ofta kliver rakt in i familjers vardag.

Min egen arbetsvardag består till stor del av att finna rätt köpare till rätt bostad, att föra samman köpare och säljare, att medla, att förmedla. Tusen olika scenarion har passerat revy i min vardag. Ofta är det sunda förnuftet som styr mina beslut och mina vägval; intuitionen och de värdegrunder jag fått med mig från myllan i Habo. En sak jag fått med mig hemifrån är att alltid stå för mitt ord, och att ett handslag alltid är ett handslag. Ofta får jag höra att affärsmoralen var bättre förr. Det var inte så komplicerat utan det räckte med ett handslag. Jag vet egentligen inte riktigt var på tidsaxeln detta förändrades. Det har ofta i samhällsdebatten förespeglats att det är en generationsfråga. Och kanske är det så. För min del ställdes detta verkligen på sin spets förra veckan. Inte en gång, inte två gånger, inte heller tre – utan faktiskt fyra gånger. Tyvärr var det tre besvikelser, men som tur var även en händelse som gav moralen hopp. Hur kan man se en annan människa i ögonen, sträcka fram handen och säga man är överens och sedan inte stå för det? Och det är inte 20-åringar utan 40-talister vi talar om. Som tur är så var detta två av de ytterst få gånger som det har hänt under alla mina år som mäklare, och då händer det under samma vecka. Kan det ha med valet att göra? Är det en tid då man kan säga och lova vad som helst... för vem står för det de lovar i valtider? Tråkigt är det i alla fall, men jag brukar alltid trösta mig med att de måste må väldigt dåligt själva.

Det positiva i veckan var när det omvända inträffade. En säljare fick bara en kort stund före kontraktsskrivningen (vid fastighetsaffärer är budet inte bindande förrän kontraktet är skrivet) ett bud som låg 100.000 kronor över det pris vi kommit överens om och precis skulle skriva kontrakt på. Säljarens svar kom snabbt: ”Har jag sagt ett pris så har jag sagt ett pris”. Så än finns det hopp!

Annars är det bara glädje här. Träningen har satt igång igen, alla är friska och krya och som vanligt är det en härlig stämning på kontoret – kan det ha ett samband med att statistiken för juli visade att vi hade drygt 49 procent av marknaden gällande omsatta köpeskillingar i Kalmar kommun? Lite kanske 

Nästa vecka följer ni Marcus Lönnbom i hans mäklarvardag

Önskar alla en underbar vecka

s namnsignatur