Välkommen in i Pontuz och hans kollegors vardag och fritid. Här bjuds du på aktuella händelser, tips och råd, funderingar och tyckanden och mycket annat som faller dem in att dela med sig om. Ofta är det Pontuz själv som skriver, men då och då hoppar någon medarbetare in som gästbloggare. Mycket nöje!

[email protected]

Ett oskrivet blad..

Pontuz LöfgrenPontuz Löfgren, VD och fastighetsmäklare 2017-04-26

Ibland blir det inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag skulle dra ner lite på Ironman-ambitionerna i år då förra året gjorde rätt ont i kroppen med krånglande knä, inflammerad axel och en hälsporre. Jag tappade sugen lite, helt enkelt. Min tanke var redan inför 2016 att om jag fixar en fulldistans Ironman under 11 timmar (jag gick i mål på 10.58 så det var ju med god marginal…) så tar jag ett ”sabbatsår” med bara halvdistanstävlingar 2017 – det vill säga 1 900 meter simning, 90 km cykel och på slutet ett halvt marathon.

När jag nu skulle gå igång med träningen i början på året så blev det liksom inte på riktigt – jag skulle ju bara köra en halva. Det var inte riktigt fullt fokus, även om jag tränade. Jag hade i alla fall anmält mig till en halv Ironmantävling på Mallorca nu i maj och accelererade upp träningen för en månad sedan. Men då kom nya skador, framför allt ett knä som ville allt annat än att springa.

I veckan tog jag därför beslutet att avboka Mallorca. Ingen stor grej för världens historieskrivare men i mitt huvud började det brinna till. Nu gällde det att ta till den gamla matematikern al-Khwarizmis, klokheter (algoritmens fader på 800-talet). Det gäller med andra ord att hitta nya saker som gör att det som var på denna sidan Ironman ersätts på den andra sidan (framtiden) med något (x) som ger mig lika mycket som Ironmanbubblan har gett mig. Och det är en hel del. Ett nytt liv.

Nu är det ju inte kört för all framtid med triathlon men jag behöver nya utmaningar. Nya fokus. Nya målbilder. Jag vill känna att jag lever, att kroppen får slita lite eftersom det gör att kroppens motorer håller sig i fin form för att kunna prestera på topp i arbetet, med familjen, med vännerna, med resten av det som kallas livet. Jag vill ju hinna med mängder med grejer innan locket slår igen, jag gillar inte när det står still.

Att sätta upp målbilder tror jag är viktigt i allt man företar sig. I förhållandet, i arbetet, med framtiden. Om inte dina målbilder finns – hur kan du då veta vart du ska? Jag brukar ofta tjata om detta på företaget. ”Den dagen jag är nöjd slutar företaget utvecklas och då ska vi alla göra något annat”. Hur bra det än går så finns det alltid mycket som kan göras bättre. Det finns alltid nya mål att nå. Våra kunder och uppdragsgivare vill givetvis ha en mäklare som är på tå, mäklare med vilja. Inom jobbet har jag mängder med mål som ska nås innan det är dags för pension om sisådär 20 år. Än så länge är jag ju bara halvvägs.

Nu måste jag hitta något nytt fysiskt mål. Jag redan ett par grejer på gång, där den fysiska utmaningen är tuff och där jag på köpet även kommer att få jobba med den mentala biten. Och när jag har min bild helt klar lovar jag att berätta det här först!

När jag berättade för en god vän att jag inte kunde köra Mallorca sa han kallt: ”Nu har du ju all tid i världen att lära dig simma snabbare – det behövs inga knän där”.  Men det gör ju inget om utmaningen är lite kul också, och inte bara en kamp om överlevnad mellan två kaklade väggar i en simhall…

Pontuz Löfgrens namnsignatur

Pontuz Löfgren, VD och fastighetsmäklare