Välkommen in i Pontuz och hans kollegors vardag och fritid. Här bjuds du på aktuella händelser, tips och råd, funderingar och tyckanden och mycket annat som faller dem in att dela med sig om. Ofta är det Pontuz själv som skriver, men då och då hoppar någon medarbetare in som gästbloggare. Mycket nöje!

[email protected]

I med- och motgång

Pontuz LöfgrenPontuz Löfgren, VD och fastighetsmäklare 2016-10-26

Vindrutetorkarna går för fullt. Återigen passerar jag och Linnie Oskarshamn, Västervik, Valdemarsvik, Söderköping, Norrköping och så vidare. Denna fredag är det en av de kortare resorna – Katrineholm, 30 mil enkel resa. Det är tävlingshelg, med andra ord.

Vi kommer fram till hotellet i hyfsad tid så det blir Scandics kvällsbuffé, lite kvällssnack och avstämning med de andra dansföräldrarna inför lördagens tävling – före läggdags är det en rad förberedelser som ska göras. Vi släcker lampan strax före midnatt.

Tidig uppstigning lördag morgon. Det är nu det börjar hända grejer. Sminket ska läggas, ögonfransar klistras, håret fixas, en stadig frukost intas, skadade leder tejpas, en sista check på dagsprogrammet och sedan iväg till arenan med all packning inför tävlingsdagen – och det är en hel del.  Jag finns där, stöttar, hjälper till med det jag kan, peppar lite lagom men inte för mycket, lugnar när det behövs och försöker se till att allt runt omkring funkar.

Vi kommer fram till idrottscentret. Dansarna går in genom sin entré, vi föräldrar genom en annan. Basdunket når mig och klockan är snart tio. Jag kommer in i den stora hallen där ljuset har dämpats och ljuseffekter far över golv, väggar och tak. Över sjuhundra dansare i fantastiska kreationer, det är varmt, musiken är hög och discodunket vibrerar i kroppen. Rondskärmarna blinkar fram rondnumren, dansarna kommer ut på golvet, maxjobb i en minut, fyra domare bedömer ett tiotal dansare åt gången.

Det är drygt 80 dansare i klassen, och efter att alla gjort sin presentation visar en stor skärm startnumren på de som gått vidare till nästa omgång. Hälften slås ut direkt och kan packa ihop efter bara en minuts dans. Någon gråter, någon jublar och kramar om sina kamrater. Det är en tuff sport. Tuff i sin prestation och tuff mentalt. Vi har en bra dag och Linnie går till semifinal vilket innebär avancemang till den högre Starklassen. Klockan är strax efter tre på eftermiddagen.

Nytt ombyte, lite mat och ny uppvärmning tillsammans med parkompisen Bella. Starten för pardansarna är beräknad till halv sju. Vi har nu varit i hallen i nio timmar. Nytt fokus, ny minut, ny bedömning, ny väntan på nummer som rullar fram över den stora digitala skärmen. Tjejerna går vidare ett par omgångar, men idag stämmer det inte till hundra procent så det blir ingen finaldans.

Besvikelse, vi packar snabbt ihop våra grejer, tjejerna duschar och byter om. Jag hämtar bilen på den stora parkeringen och vi vänder hemåt i den höstruskiga lördagsnatten. Någon timme efter midnatt släcker jag lampan på sängbordet hemma på Boholmarna. God natt, Linnie – dräkterna fixar vi imorgon,  det har varit en lång dag i dansens tecken.

Många frågar hur jag orkar kånka land och rike runt. Det är enkelt. Jag får så otroligt mycket tillbaka. Jag får trösta och jag får glädjas. Jag försakar inget – jag får vara med på en fantastisk resa med min 15 åriga dotter, i med- och motgång. 

Pontuz Löfgrens namnsignatur

Pontuz Löfgren, VD och fastighetsmäklare