Konsten att göra ingenting
Skrevs den 1 september 2020
Det finns tydligen en konst som jag varit alldeles för dålig på att testa: konsten av att inte göra någonting. Och helgen som just passerat bestämde vi att vi gör precis detta – inga planer, inga måsten utan bara hitta det där läget då man bara är. Om detta någonsin har hänt så var det i så fall väldigt länge sedan. Jag är faktiskt helt kass på den här grenen. Jag vill att det ska hända grejer hela tiden – gärna jobb- eller träningsrelaterat.
Nu är det söndag kväll och jag känner att jag har lyckats exceptionellt bra. Att göra ingenting har inneburit långa promenader, film, matlagning, filosofiska diskussioner och lite oplanerat hemmafix – allt i ett väldigt mediokert tempo. Högst tempo var det i skogen där det vankades svampplockning och där resultatet blev exakt noll svampar. Så tips på bra svampställen emottages gärna, även om jag vet att svenskarnas två största hemligheter är deras lön och deras svampställen.
Sammanfattningsvis är känslan kluven. Jag har verkligen kommit ner i varv och haft en fantastiskt trevlig och givande helg. Men kanske ligger mina preferenser någonstans mittemellan hur mina helger vanligtvis brukar se ut – med rätt mycket jobb och träning, uppblandat med goda vänner – och den här lågtempohelgen.
Jag känner att jag mår bäst med lite mer stresspåslag som lägger adrenalinet och kortisolet på en lite högre nivå, jag vill nog vara lite mer alert även om det är helg. Jag har ju alltid levt på en rätt hög stressnivå men en ”skön” sådan. Jag har dessutom de senaste tio åren varit noga med hur jag hanterat stressen och blivit kompis med den. Det är ju inte stressen som är problemet utan vad du gör när du inte stressar.
För mig är nog sömn, träning och näring det viktigaste för att kunna ligga på den belastning jag gjort under många år. Många stressar upp sig för så konstiga saker; saker som de ändå inte kan påverka, folks negativa åsikter och skvaller, dåliga relationer med mera.
Min egen uppfattning av stressen är positiv. Likaså det sammanhang där jag upplever den. Till exempel en ny spännande utmaning! Men den kan givetvis vara negativ även för mig. Den akuta fysiologiska reaktionen på alla typer av stress är i princip likadan. Och jag kan vanligtvis stänga av och återhämta mig snabbt från positiv stress.
Om du har en tendens att sporras av ständiga adrenalinkickar i form av positiv stress och känner att du knappt behöver sova eftersom du är så positivt laddad, är det bra att ha i åtanke att även positiv stress kan slita på kroppen i det långa loppet. Om stressen inte hanteras rätt och inte balanseras med återhämtning kan den tyvärr sluta illa. Så det är viktigt att hitta balansen.
Nåja – helgen har varit fantastisk och jag ger mig in i den här veckan full med energi. Och allt vad negativ stress heter ligger väldigt långt borta. Så nu sätter vi full (men positivt laddad) fart när vi går in i den första höstmånaden!
