Bloggen

Mässdags

Skrevs den 19 november 2009

Amelia Adamo, Mark Levengood, Jan Bylund, Harald Treutiger, professorer, jurister, direktörer, samhällsvetare... Det är en lång rad med klokheter som ska utbilda, inspirera och debattera med ett tusental fastighetsmäklare torsdag och fredag i Stockholm. Det är dags för årets mäklarmässa och Mäklarsamfundets årsmöte.

Vad gör då detta omtalade skrå i dagarna två? Dricker champagne och pratar affärer? Nej, inte riktigt. Den typen av mäklare (om de nu finns) håller sig nog borta från den här typen av tillställningar. Det handlar faktiskt mest om att förkovra sig i bra föreläsningar och se vad alla samarbetspartners har att erbjuda dem som ligger i framkant i branschen.

Jag blir därför förvånad när jag läser anmälningslistorna och ser hur få mäklare från vår region som tar chansen att åka hit. Kanske är de inte intresserade eller så är ambitionsnivån inte så hög?

Vi åker i alla fall hit med i princip full styrka. Ett gäng är med i två dagar och några ansluter till fredagens föredrag och möten. Mattias har dessutom allas ögon på sig då han tillhör Mäklarsamfundets huvudstyrelse. Så det blir lite talarstol för den gode Rosenlund. Han har varit koncentrerad och fokuserad i sina förberedelser. Och det kan nog behövas då det kan bli en och annan hätsk debatt. Men Mattias är som vanligt lugn och trygg när han framför sitt budskap.

Förutom detta så handlar det om att träffa kollegor och utbyta erfarenheter. Många gånger är det detta som ger mest. Jag ska ha några möten med Mäklaralliansen, där vi ingår. Det är Sveriges spetsgrupp och alltid lika inspirerande.

Jag kan väl i ärlighetens namn också tänka mig att det blir lite barhäng. Det ska ju på "fiskarmaner" diskuteras vilka som är Sveriges framgångsrikaste mäklare i år - vem som sålt mest, dyrast och vem som gjort den konstigaste affären.

Försäljningssiffrorna ökar markant på vissa håll desto senare det blir på natten. Konstigt fenomen. Jag och Mattias brukar dock vara försiktiga, luta oss tillbaka, se varandra i ögonen och le. Vi vet ju vad vi presterat. Och vi vet att vi gör det i en stad med 60 000 invånare. Stockholmarna blir gröna av avund, suckar, sänker sina huvuden och skänker oss en skål. Det kan bli så i år igen...

Jag lovar lite mäklarskvaller i nästa blogg, kanske redan från Stockholm!

s namnsignatur