Välkommen in i Pontuz och hans kollegors vardag och fritid. Här bjuds du på aktuella händelser, tips och råd, funderingar och tyckanden och mycket annat som faller dem in att dela med sig om. Ofta är det Pontuz själv som skriver, men då och då hoppar någon medarbetare in som gästbloggare. Mycket nöje!

[email protected]

Nedräkning…

2010-07-26

Att fylla 40 är riktigt trevligt. Jag vet snart inte hur många gånger jag blivit firad under senaste månaden. Och då har jag inte ens fyllt ännu.

I fredags var det dags igen - denna gång hade vi samlat ihop en mängd födelsedagar i familjen som skulle firas. Min bror, hans ena dotter, min brors fru, min äldsta dotter, dessutom mormor och så jag. Alla fyller år samlat och bra. Då tyckte min mor att det givetvis var hos henne kalaset skulle gå av stapeln. Så vi gav oss i väg mot de småländska skogarna, den här gången i dess rätta bemärkelse. Mina föräldrar bor utanför Vetlanda - på ett av de ställen där du fortfarande inte har mobiltäckning. En känsla av panik kan då infinna sig, men lugnet och stillheten tar snart över. Lugnt och stilla blev det dock inte när hela släktens skara mellan två och 89 samlades.

Den stora frågan, efter diverse sånger och presentutdelningar, var om min bror verkligen älskar mig. Jag fick ett litet album som jag skulle bläddra i. Det var viktigt att starta från sidan ett. Bild ett: grattis. Bild två: Kristianstad. Bild tre: 200 km/h. Bild fyra: 4000 meter. Bild fem: från 4000 meter med en fallskärmshoppare...

Ni har givetvis redan räknat ut att det snart är dags för fallskärmshoppning - närmare bestämt den 29 augusti. Skrämmande men ändå euforiskt häftigt. En av mina tonårsdrömmar ska gå i uppfyllelse. När jag mönstrade till militärtjänstgöring sökte jag till Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg och kom in. Men i den vevan blev jag också värvad till Kalmar för fotbollsspel, så den gång sprack drömmen om fallskärmshoppning då klubben inte tillät den typen av tjänstgöring om man skulle spela fotboll på den nivån. Nu ska den drömmen äntligen förverkligas.

På tal om drömmar och euforiska upplevelser så fick äldsta dottern en i torsdags. Linnie är åtta år och förra året provade vi vattenskidor lite försiktigt - det gick väl sådär, med en dotter mer under än över vattenytan. I torsdags drog vi ut i Kalmarsund vid den så kallade "Vattenskidön". Klockan var redan halv nio på kvällen. Efter instruktion så var det dags för försök ett. Dottern i vattnet, låg fart, linan spänns och vi drar på - upp for dessa 30 kilo i ett nafs och hon var iväg. Jag skrek som en galning och hon började gapskratta, vilket gjorde att hon trillade efter tjugofem meters åkning. Men var gör väl det när lyckan i hennes ögon slår det mesta. Mörkret föll vid tiotiden och vi bestämde att sluta efter några åk och fara hemåt med tända lanternor över ett mörkt och stilla Kalmarsund. Lyckan var fullkomlig.

Den rumänska drottningen Elisabeth av Wied (gick under pseudonymen Carmen Sylva) sa: "Glädje är att se lycka genom en solstråle" - det var precis det jag fick göra i torsdags.

Jag har förmånen att bo vid vattnet. I princip varje dag ser vi sjöfågel simma utanför tomten - och i söndags morse simmade de på tomten. Den svenska sommaren gjorde ett imponerande intåg i lördags, det måste kommit 100 millimeter på ett dygn. Detta i kombination med 11 grader varmt är ingen höjdare... ungefär lika kul som att se Kalmar FF få stryk mot Djurgårdens IF - vilket jag just kommit hem från.

Men imorgon är det en ny härlig vecka - min sista som 39-åring...

All the best/Pontuz

PS. En sak ni inte får missa om ni är i Kalmar i helgen: Svenska mästerskapen i Triathlon. Vilka hjältar! Start på lördag klockan sju på morgonen från Kattrumpans badplats för drygt 3,8 km simning i Kalmarsund, därefter växling och dags för 18 mils cykling, för att sedan växla igen för att tas sig an ett maratonlopp. Rätt mycket i idrottssammanhang bleknar när man tänker på vad de genomför. DS