Bloggen

​På villovägar i Europa

Skrevs den 13 december 2022

Då satt jag helt oplanerat på tåget från Kastrup mot Kalmar. Och det här har varit en hemresa från Mallorca som hade stressat till och med den lugnaste filbunke jag känner. Efter fyra fantastiska dagar på Mallorca med 20 timmar tuff – men fantastiskt vacker – mountainbikecykling på tre dagar, härlig fritid med mellandottern Junie, möte med spanska vänner och en kväll i Palma som var en fantastisk julbelysningsupplevelse skulle jag då hem… men det var inte tänkt att ske via tåg från Kastrup.

Det var ju äntligen dags att prova att flyga Palma-Frankfurt och sedan direkt till Kalmar från Frankfurt. Hur smidigt skulle inte det bli? Lämna Palma vid tolvhugget och sedan kliva av på Kalmar flygplats halv sju på kvällen – världsklass …om inte om hade varit. Det var med andra ord dags för flygstrul för jag vet inte vilken gång i ordningen.

Palma-Frankfurt var dock inga problem. Jag hade två timmars uppehåll för mellanlandning så det var perfekt med lite sen lunch. Bort till Gate B1 och 20 minuter för boarding – då meddelade en ljuv tysk röst i högtalarna att planet var inställt utan någon förklaring. Och det haglar ju inte direkt med avgångar mot Kalmar en söndagskväll från Frankfurt.

Lufthansas personal i gaten meddelande vänligt att de försöker lösa problemet men visste inte när, men det blir i alla fall inte idag och kanske inte imorgon heller. Snabbt började jag söka i mina reseappar Momondo, Seat24 med flera – men ingenting kom upp som skulle få mig hem samma kväll.

Då började min yngsta dotter tokbriljera eftersom hon precis nåtts av informationen om det inställda flyget – innan jag själv hade gjort det. Hon är nämligen lite av en flygnörd och har koll på när plan lyfter och landar via någon app. ”Pappa, spring till A23 för där lyfter ett plan till Köpenhamn snart och om allt funkar har du där en timme på dig, så hinner du med sista tåget till Kalmar”.

Sagt och gjort: Gatepersonalen fixade så att jag snabbt kunde boka om biljetten till Köpenhamn (och jag hann vidarebefordra lösningen på problemet till andra Kalmarbor jag kände igen).

Ny gate – ny information. Planet mot Köpenhamn var lite försenat, cirka 15 minuter. Lugnt tänkte jag, jag har ju en dryg timme på mig när jag landat. Väl på planet strulade det lite med boardingen plus att de inväntade en matleverans till planet. Tick tack tick tack. Helt plötsligt hade min timme i princip passerat. Noshjulet på planet nuddade Drottning Margrete ll:s mark 19.01 och tåget skulle 19.22. Vi skulle då taxa till gaten och tömma planet på folk (självklart satt jag långt bak) innan jag sedan skulle ta mig från gaten genom flygplatsen till perrongen – allt på 21 minuter. Men 19.21 kände jag doften av Kastrups tågperrong… I did it!

Jag var hemma i ett kylslaget Kalmar klockan elva på kvällen, tog en taxi från stationen till flygplatsen där jag hade bilen och kom sent i säng. Men det var min egen säng. Inte en säng på ett flygplatshotell i Frankfurt eller någonstans i Köpenhamn utan hemma i Kalmar. Ibland är det minstingen i familjen skillnaden som gör skillnaden… Hennes helt (tidigare) meningslösa nörderi var min söndagsbiljett hem. Älskar dig Fidelie, även för detta!

“Den som tror att han är för liten för att göra någon skillnad har aldrig haft en mygga i sovrummet”, Jan Cederquist

Pontuz Löfgrens namnsignatur