Välkommen in i Pontuz och hans kollegors vardag och fritid. Här bjuds du på aktuella händelser, tips och råd, funderingar och tyckanden och mycket annat som faller dem in att dela med sig om. Ofta är det Pontuz själv som skriver, men då och då hoppar någon medarbetare in som gästbloggare. Mycket nöje!

[email protected]

The final countdown

2012-08-12

Hundratjugo timmar kvar till start. Hundratjugo timmar kvar tills jag – tillsammans med 1 600 likasinnade – står där i våtdräkten på vågbrytaren som skyddar Kalmar Gästhamn. Hundratjugo timmar då jag förmodligen är mer nervös, förväntansfull och adrenalintoppad än jag någonsin varit.

Träningspassen börjar nu kortas ner. Jag körde sista långa cykelpasset igår och kör några korta intervaller idag, lite simning på måndag, ett par korta pass på tisdag och sedan sista trippeln sim/cykel/löp på onsdag för att testa att såväl kropp som material fungerar. Onsdagspasset blir i full mundering - så nära skarpt läge man kan komma, men betydligt kortare. Och betydligt mildare - för att inte säga fjantigt milt - jämfört med på lördag. Allt känns bra just nu. Kroppen är hel och jag är inte speciellt sliten, trots allt min kropp utsatts för sedan jag tog beslutet om Ironman i oktober/november, vilket är anmärkningsvärt. Jag ska försöka uppdatera lite tätare om statusen i veckan.

Sedan vet jag inte om söndagens och måndagens äventyr är optimal Ironmanuppladdning. Det är nämligen tidig avresa idag mot platsen där vaggan stod. Efter ett lunchstopp i metropolen Vik, där brodern av någon anledning slagit ner sina bopålar, bär det av mot platsen med god jord för barn att växa upp - welcome to Habo! Trots att de kan ge sken av lathet när de kortade ner ursprungsnamnet Hagaboda till Habo så lyser här flitens lampa. Årets kommun i Sverige åtskilliga gånger.

Som ni vet kommer det också en och annan sötsak härifrån... jag tänker i första hand på Webes - geléhallonens och de röda godis-Ferraribilarnas ursprung. Ett mycket välmående samhälle. Nu ska de stackars döttrarna få höra var deras far blev skolad, kysst och uppfostrad. När denna dag, som kan liknas vid en gillestugekväll vid fotoprojektorn, är avklarad så far vi vidare till Bert-land. Vi ska till Skara Sommarland på måndag. En comeback 36 år efter att jag var där senast. Det är sista semesterveckan med döttrarna, och i och med Skara så är sommarens aktiviteter avverkade.

Jag jobbar lite passivt den här veckan eftersom jag har barnen och samtidigt laddar för Ironman. Är en mobil mäklare. Jag kan annars se tillbaka på veckan då de glada siffrorna återigen hamnade på bordet från inskrivningsmydigheten, denna gång gällde det juni månad. Med en marknadsandel på 60 procent (andel av omsättningen i Kalmar kommun) är vi som ni förstår rätt nöjda. Det som är lite kul är att det är under den senaste perioden som vi har känt oss riktigt starka. Hösten kommer bli bra - riktigt bra.

Soppåsen är fylld med kräftskal från premiärkvällen och lämnade i gröna lådan, augustisöndagen är välgörande och vi ser fram emot en ny, spännande vecka.

Önskar alla en fortsatt skön helg