Upp i det blå

Skrevs den 23 september 2010

Tisdag eftermiddag. Dagen har varit oerhört intensiv och telefoner ringer överallt: mäklare som vill ha goda råd och ett antal deadlines som närmar sig som afroamerikanska hundrameterslöpare.

Då - helt plötsligt - står Eva-Karin i dörrhålet med ett stor guldigt paket. Efter följer hela personalen sjungandes "ja må han leva". Jag skrev ju i förra veckans blogg att 40-årsdagen måste vara slutfirad nu, men icke - personalen ville fira mer. Så det var dags igen. I paketet låg ett brev med dagens instruktioner. Jag fick en väska kläder som Lena tydligen hjälpt dem med och tio minuter att avsluta det jag höll på med. Panik? Jodå. Men jag förstod snart att det bara var att gilla läget. Extra personal var inkallad, möten var avbokade, träningspass inställt osv. De hade tänkt på allt.

Med ögonbindel på föstes jag in i Madeleines bil mot okänt mål. Jag försökte hänga med i svängar och rondeller men kände snart att det bara var att släppa kontrollen (vilket jag inte gillar och är van vid), och hänga med i flowet. Efter en stund var vi framme. Det blåste och det luktade barrskog... men det var ingen lek i Mulleland. Vi stod på Kalmar Flygplats, vid privatflygshangaren. Ännu en stark önskan skulle uppfyllas. Skolplanet var framkört. Dags att spaka själv!

Upp i det blå och ut över Kalmarsund. Jag fick spaka själv runt Kvarnholmen, längs med Ölandsbron och sedan söderut. Så häftigt. Min duktiga och trevliga ledsagare Simon gjorde ett instick på 4 000 fots höjd, en så kallad steel (tror jag det hette). Planet står i princip still i luften, tappar sin bärförmåga och doppar med nosen spikrakt ner mot Kalmarsunds vatten. Det kändes som om jag lättade ur sätet och höll på att trilla ur. Men efter en liten manöver hade vi luft under vingarna igen och kunde flyga vidare på tusen fots lägre höjd. Min första flyglektion var snart över och det var en helt suverän present.

Kvällen var dock inte slut. Vi for vidare hem till Madde där det vankades mat, lekar och dråpliga upptåg. Kvällen blev till natt och vid tolvtiden var det en slagen hjälte som omfamnade kudden hemma. Stort tack till alla mina underbara medarbetare - ni gav mig en fantastisk dag och födelsedagspresent! Lovar att ni ska få åka med på premiärdagen när jag har mitt certifikat - för någon dag ska jag ta det.

Jag ser inget bra med Sverigedemokraternas intåg i svensk politik. Kanske kan det dock få svenska folket att engagera sig i samhällsdebatten och se den förmån vi har som får och kan gå till en valurna. Det är också allas skyldighet och respektera detta - och i och med det förstå konsekvenserna om rätt eller fel folk väljs att styra i Sverige.

Hur stor är sannolikheten att man pratar med tre personer samma dag som alla har krockat sina bilar? I måndags hände det mig.

Utbildning i Karlskrona på fredag-lördag innebär att sex dagars arbete skall göras på fyra dagar. Inga lugna stunder här inte.

All the best
/Pontuz