Bloggen

Uppe med tuppen

Skrevs den 17 maj 2011

Förra bloggen publicerade jag i fredags morse klockan 04.58, vilket många av er uppmärksammade tidigt. Sover ni inte på nätterna? Fast jag kanske inte ska kommentera det eftersom jag själv satte mig på cykeln mot Växjö strax före halv sex på morgonen.

Varför får jag för mig sånt här? Jag bestämde mig vid 22-hugget på torsdagskvällen. Lena trodde jag skojade men icke. Det var en rätt skön morgon - elva-tolv grader, vindstilla och solen på väg upp. Jag fick igång runkeepern på Iphonen så att jag kunde hålla ett bra tempo, få distansen och så vidare. Detta i kombination med Mix Megapol i lurarna skulle göra detta till en behaglig resa mot Växjö och det kändes faktiskt jättebra... i fem kilometer.

Det började hugga i vänster baksida utanför Smedby. Vända? Nä, den pinsamheten ville jag slippa. Och smärtan släppte efter någon timme. Första målbilden var kaffe på Statoil i Nybro - men tji fick jag när jag kom dit halvsju. De öppnar tydligen klockan sju. Ok - ny målbild fick bli macken i Eriksmåla... och jag var där tjugo minuter före öppning.

Jag trampade på i nästan tre timmar innan jag kom till Lessebo och fick lite fika. Fram hit - cirka åtta mil - gick det hur bra som helst. Men sedan tog batteriet i Iphonen slut, och även mitt batteri började tryta. Det började bli segt, riktigt segt. Uppladdningen med lite sömn och alldeles för lite energiintag började visa sig.

Fattar ni hur mycket högre Växjö ligger än Kalmar? Jag vet att jag startade två och en halv meter över havet, för där ligger mitt garage. Växjö sägs ligga knappa 200 meter över havsnivån, men det kändes mer än så. Jag kom dock fram efter fyra timmar - skapligt fräsch men ont på ställen som inte är kul att ha ont på. En tanke slog mig - efter de här elva milen runt Vättern har jag knappt tjugo mil kvar. Frågan är om grejerna sitter kvar då?

Efter en snabbdusch var det till att hålla Stormöte för bägge kontoren vilket som vanligt är inspirerande.

Eftermiddagen hade vi överraskningsfest för Lasse som fyllde 60 och Mattias som uppnår den finfina åldern 40 på lördag. Herrarna kördes med ögonbindel till flygfältet för segelflygning. De verkade mycket nöjda. Därefter födelsedagsmiddag på PM (mycket bra som vanligt) och efterföljande kalas. Kanontrevligt. Tåget hem och i Kalmar fram på småtimmarna.

Klockan tjöt tidigt lördag morgon. Dags att samla ihop trupperna inför vårt evenemang Barnens Djurdag på Stortorget. Kryllade av ungar som fick rida ponny, döpa lamm, klappa tuppen och se duktiga Duran & Mollan uppträda. Någon som vet hur det är att blåsa upp 500 ballonger? Vi vet. En lyckad och trevlig lördagsförmiddag. Därefter visning och sedan direkt till Guldfågeln Arena för att, tillsammans med samarbetspartners, beskåda Kalmar FF möta Häcken. Mycket trevligt (skylttjyven var där). Sedan hem och umgås med familj och goda vänner. Kudden var efterlängtad i lördags natt.

Ny härlig vecka. En vecka då det ska genomföras en massa PU-samtal bland annat - man lär väl få höra en och annan sanning.

Tycker fortfarande det är sjukt kul att folk säger sig ha sökt på Pontuz Löfgren AB på Google och då får upp en småskuttmäklare som har mitt namn som sökord. I och för sig oförargligt men desperationen måste vara fullständig, nästan som att stjäla våra "Till Salu skyltar" ut med vägarna. Nästan.

"Det är karakteristiskt för visdom att inte göra desperata saker"  (Henry David Thoreau föddes den 12 juli 1817 och dog den 6 maj 1862 - amerikansk författare)

Take care/Pontuz

s namnsignatur