Rumsbeskrivning
Låt mig berätta om en helt vanlig dag i maj på Duvstigen 6. Jag lämnar city bakom mig med riktning mot Bergavik via Ängöleden. En bilfärd på cirka 10 minuter. Eller ganska exakt 10 minuter om trafiken inte avviker.
Bilen parkerar jag framför huset. Muttrar för mig själv att trots ett garage står båda makens bilar på uppfarten. Tur att han lämnat plats för mig med. Redan här ser jag att den röda ytterdörren står på glänt. Barnen är hemma. Jag hör hur de hoppar på studsmattan på husets baksida. De rundar husets gavel och ropar glatt ”hej mamma!”.
Väl inne möts jag av solstrålar. Glaspartierna i vardagsrummet gör att solen kan ta fart långt in över hela bostaden. Ett varmt välkomnade och den där obeskrivliga känslan av att ”vara hemma”. Fötterna landar fint på det lättstädade klinkergolvet och jag blir påmind om att det börjar bli läge att skruva ned golvvärmen. Nu är ju våren här! Där klinkergolvet slutar tar enstavsparkett vid och löper enhetligt vidare i bostaden. Jag hänger av mig i entrén där utrymme för såväl ytterkläder som skor finns. Barnens kläder som alltid lyckas landa på golvet hänger jag in i skjutgarderoberna.
Jag minns så väl när vi skissade på utbyggnaden av husets framsida. Entrén skulle bli större, ljusare och pampigare. Det är som de säger ”första intrycket är allt”. Detta gjorde vi bra!
Det börjar bli middagsdags. Det känns alltid tryggt att stå i vårt kök från Epoq. Här finns gott om svängrum för både mig och maken och tur är väl det, vi som älskar att stå i köket. Att det blev U-format var på makens bevåg. Socialt, praktiskt och lättarbetat. De mattsvarta skåpluckorna och bänkskivorna i ek var mina beslut. Induktionshäll, kyl, frys, diskmaskin och varmluftsugn, här finns allt vi behöver. Medan jag hackar, skivar och donar ser jag hur barnen gungar i kvällssolen. Matbordet är fint uppdukat och vetter mot husets framsida. Här får vi alla plats!
Barnen är mätta och bordet är avdukat. Äntligen dags för kvällsmys. Vardagsrummet är i perfekt storlek. Medan jag avslutar disken gör barnen läxorna runt köksön och i bakgrunden hörs ljudet från kvällens fotbollsmatch som maken slaviskt följer. Jag tittar ut mot baksidan. Våren är verkligen här. Det första vårtecknet hos oss på Duvstigen är att de helglasade dubbeldörrarna alltid står öppna. Ute och inne blir ett igen. Ljuvligt. Jag lockas av tanken att fånga de sista solstrålarna på trädäcket men än är det ganska kyligt. Jag längtar till sommaren när vardagsrummet får flytta ut. En sak är säker, det är färdigeldat i kaminen för nu.
Barn, det är läggdags! De springer upp för den svängda trappan och in i badrummet. Jag är evigt tacksam över att bo med två helkaklade badrum, ett på varje plan. Med dusch och golvvärme i båda.
Än så länge sover flickorna i samma rum. Nära mamma och pappa. Och det tar nog ett tag innan någon av de vågar sig ner en trappa. Men redan nu pratar de i mun på varandra om hur vår inredda källare ska bli deras alldeles egen lya och de hänger gärna där när kompisarna är på besök. Gästrummet på entréplan får helt enkelt fortsätta vara ett gästrum.
Trots att de är två som delar på sovrummet på övre plan har vi med lätthet fått plats med två sängar, nattduksbord och lekhörna. Bra förvaring i garderober.
Lampan i barnens rum är släckt och medan maken kollar klart matchen slår jag mig ned i sällskapsrummet på övre plan. Mitt favoritrum! Det är här jag njuter av lite egentid. Även här byggde vi ut och om. De stora takkuporna resulterade i pampiga fönsterpartier och snedtak.
Vårt sovrum är perfekt placerat på hörnan med fönster mot morgonsolen. Här har jag sovit gott sedan första dagen vi flyttade in. Vår dubbelsäng med tillhörande nattduksbord får plats och förvaringsmöjligheterna är goda.
Just det, tvätten! Ja, den viker inte sig själv. Väl nere i källaren möter fötterna klinkerplattor. Tvättstuga ligger rakt framför oss. Tvättmaskin, torktumlare och två torkskåp - extra allt brukar jag skämta. Vägg i vägg med tvättrummet finns ”pappas rum”. Snickarbod och det där rummet där allt onödigt hamnar.
I övrigt är det mest flickorna som huserar här nere. De har sitt lekrum här nere och utöver det finns ännu ett gästrum. Ett rum som används flitigt när våra familjevänner är på besök.
Nej, nu blev klockan mycket. Läggdags även för de vuxna. God natt från Duvstigen.
