Bungyjump, Resorb och kostymprovning

Skrevs den 27 juli 2016

Allting har sitt slut och så tydligen även min semester. Det är dags att dra på sig kostymen igen, efter fyra underbara veckor vid mitt vatten- och andningshål på Mallorca.

Idag rundade jag av den här vistelsen med en heldag på cykeln tillsammans med mina två norska vänner. Vi följde den väg som alla öns besökare borde åka för att förstå den här öns verkliga storhet. Om ni är på Mallorca så hyr en bil en dag och kör den väg (eller en bit av den) som heter Ma-10. Den går längs med den nordliga kusten och sträcker sig från Andratx i väst till Pollensa i öst. Ni kommer att få se de vackraste av vyer och ni kommer att passera underbara bergsbyar.

Idag var målet Port de Valldemossa för mig och Norges motsvarighet till Piff och Puff. Och ni som varit där vet att vägen ner är lite som ett bungyjump, fast på cykel. Vägen är bred som en svensk cykelväg och går liksom rätt ner i en ravin. Men den är till för bilar som ska upp och ner, och har ett femtiotal 180-graderskurvor. Det är bara synd att det inte känns som ett bungyjump även när man ska cykla upp för samma backe…

Alla vi tre har haft boende på Mallorca i tio år, så vi har lärt känna varandra och blivit goda vänner. Och när vi idag såg tillbaka på dessa tio år var vi samstämmiga om några saker: Ön är fantastisk och vi har fortfarande bara upplevt en bråkdel av den. De två norrmännen konstaterade också att jag gått ner 20 kilo på de här åren, vilket har gjort att vindfånget bakom mig minimerats och därmed gjort det jobbigare för dem två när vi cyklar tillsammans. Vi konstaterade även att oljan är slut i Norge, så nu måste kanske till och med norrmän börja jobba istället för svenska ungdomar. 

Min semester kan väl annars liknas just vid den här cykelturen. Fantastisk med vissa toppar och vissa dalar. Ja, egentligen bara en dal och det var när barnen flög hem efter två underbara veckor tillsammans. Resorben jag använder som vätskeersättning efter svettiga träningspass fick på avresedagen istället fungera som ersättning för floder av tårar. Annars levererar Mallorca allt jag önskar: sol, vackra bad, svårslagna vyer, trevliga människor (om du är på ”rätta” Mallorca), fantastisk mat och bra träningsförhållanden. Så jag har verkligen fått ladda mina batterier, och har dessutom berikats med en och annan insikt om livet.

Nu ser jag fram mot två saker: Att komma hem till mina underbara döttrar och att få börja förverkliga alla funderingar om jobbet som kommit upp i mitt huvud. Så vi ses snart på Kalmars gator igen!