Där dagarna flyter fram

Skrevs den 30 juni 2024

Syrsorna väcker mig med sin morgonsymfoni. Jag ligger kvar med huvudet på kudden och tittar kisande ut genom den springa jag alltid lämnar mellan mörkläggningsgardinerna. Utanför reser sig grannens stolta palm med sina gröna blad. Inte en rörelse i palmbladen och himlens siluett visar en klarblå himmel med ett ytterst lätt soldis. Klockan har precis passerat sju. Jag stänger av luftkonditioneringen som låtit svepa bort den något fuktiga nattluften från sovrummet.

Marmorgolven är ljumna och när jag öppnar sovrumsdörren mot vardagsrummet möts jag av den karaktäristiska, varma morgonluften. Nespressobryggaren laddas, mjölken skummas och jag drar försiktigt undan glasdörrarna som vetter ut mot poolen och vår trädgård med apelsin- och citronträd. Det är helt tyst när jag sätter mig med morgonkaffet på poolkanten. Duvornas kluckande från det stora trädet i öster bryter tystnaden för en sekund men det är ok – så lugnt, så fridfullt.

Det börjar närma sig slutet på apelsinsäsongen så just denna morgon fyller jag plastbunken med det sista tiotalet apelsiner som träden gett, de räcker precis till en karaff färskpressad frukostjuice.

Semesterns morgonrutiner den här sommaren är annars desamma: lugnet vid poolen med kaffekoppen, 17 minuters meditation och sedan mot gymmet på min blåa vespa nedför det berg vi bor på – då känns det som att kliva in i en italiensk olivoljereklam. Varannan morgon blir det morgonpromenad på berget och gym på eftermiddagen och den andra dagen bara morgongym.

Morgnarna på gymmet är det nästan folktomt men det är oftast samma personer där, så jag hälsar vänligt och delger de få fraser jag kan på spanska… Tur att det alltid är vackra morgonstunder här eftersom mitt ordförråd är begränsat.

Åter hemma i huset möts jag av lugn musik och dofter från köket. Fidelie är vaken och har gjort klart frukosten med omelett och en massa färska frukter. Dagen ska planeras och jag frångår de fasta morgonrutinerna. I stället får dagarna komma till oss helt fritt, och idag är det tydligen marknaden i Santanyi på ostkusten som hägrar. Därefter beger vi oss till en liten strand som få känner till och som blir en ny bekantskap även för oss.

Dagarna flyter fram på en liten del av Mallorca dit turister inte når och senare ikväll har våra vänner bjudit in för whiteparty nere i hamnen. En vecka av semestern har passerat och att boka någon hembiljett har jag inte ens börjat fundera på.

Vamos!