Bloggen

Digital diggiley

Skrevs den 25 juni 2013

Finns det raska brevbärare om tio år? Eller några glada snabbköpskassörskor? Säljs det bensin på de i dag nybakat-doftande bensinmackarna? Finns det vykorttillverkare? Vårdas vi i Sverige eller är det chartersjukvård som gäller? Talar alla data- och IT-ingenjörer kinesiska eller indiska? Kan våra barnbarn välja att gå på högstadiet i Japan fast de sitter i Sverige?

Visst låter det provocerande. Men tänk 40 år tillbaka. Då fanns det inga fjärrkontroller till teven (och det behövdes kanske inte eftersom det bara fanns två statliga kanaler, men ändå). Göran på macken var bättre på att meka med bilar än på att baka bröd och sälja korv. Kassörskan tryckte på knappar och läste på prislappar. När vi var på Kanarieöarna kom vi ofta hem före vykortet vi skickat.
Nu kanske vi inte ska spå 40 år framåt. Men låt oss nöja oss med fem år och låt oss titta på den bransch jag befinner mig i.
1996 hade vi 360 unika besökare på vår hemsida. Idag har jag cirka 25 000. Så vad händer härnäst?
Jag tror inte vi letar hus i tidningen längre. Varför ska man göra det när allt numera finns i telefonen? Detta resulterar i att det blir betydligt färre människor på våra visningar. Man tittar virtuellt i 3D hemma vid köksbordet, på bussen eller på en parkbänk. Via telefonen promenerar vi runt i hela bostaden utan att besöka den. Texterna har ersatts av virtuella miljöer. Framtidens spekulant vill uppleva och få intryck - och är inte lika intresserad av fakta.
Vilken blir då vår mäklarroll? Driva teknisk innovation och bära juridisk kunskap? Vara duktiga förhandlare?
Det är de här frågorna jag ska ägna min semester åt. Att fundera ut hur jag vill skapa framtidens mäklare. Vad jag och mina medarbetare ska göra för att ligga i framkant även de närmaste fem-tio åren.
Det börjar närma sig semester och det är då sådana här saker börjar snurra i mitt huvud - och jag älskar det. Ett vitt block är alltid med under sommarsemestern. Jag gör små anteckningar, ringar in, drar pilar, suddar ut pilar, ritar nya cirklar, skriver stödord. Jag är priviligierad som har ett jobb som jag älskar att ta med på semestern.
Men nu är jag inte riktigt där ännu. Sista veckan är fullt fokus på pågående affärer. Vill komma så långt som möjligt med varje affär innan jag lämnar över till mina duktiga kollegor - en överlämning som kunder och uppdragsgivare inte känner av. "Business as usual" hela sommaren.
Men även om jobbet gärna får finnas med i tanken så ligger mitt fokus på nära och kära i några veckor. De får min uppmärksamhet och min tid. Hoppas dessutom på tidiga träningsmorgnar och härliga rundor i de Tramuntanska bergen på Mallorca.
Sju veckor kvar till Ironman Kalmar. Träningen trappas upp rejält nu. Känner mig stark. Fokus på hel och frisk. Och min nya bebis har kommit. Den heter Cervelo P5 och är vacker som en dröm.

 

Må väl/Pontuz

s namnsignatur