Drömkåk, kalkongås och soppatorsk

Skrevs den 13 november 2011

Där stod vi då samlade och förväntansfulla i receptionen – alla medarbetare och ett femtiotal samarbetspartners. Det var dags för årets upplaga av Fastighetskampen i regi av Madde och Sofie.

Vi delades in i lag och spreds ut på kontorsrummen. Rekvisitan som låg där tillsammans med årets uppgift var en flyttkartong, äggkartonger, papper, bollar, pinnar, saxar, lim och lite andra dagisattiraljer. Uppgiften bestod i att bygga årets snyggaste hus på en timme.

Kreativiteten flödade, svetten pärlades, skratten ven och strupar torkade... Men blöttes upp, vilket gjorde att kreativiteten ökade ännu mer - konstigt samband. De mest fantastiska hus skapades, och även den mest luttrade mäklaren skulle få tårar i ögonen över att få försäljningsuppdraget för en sådan här drömkåk.

När vinnaren korats fortsatte kvällen (och natten) med en middag på Italia (vilken grilltallrik!). Senare fortsatte de starkaste med lite eftersnack hos de fantastiska tidningsmakarna på Alarmstreet. För egen del körde jag dock hem före midnatt för att få några timmars sömn, då jag skulle infinna mig vid sextiden fredag morgon för dagens simpass. Tack Madde och Sofie, för en fantastisk välordnad kväll! Och tack alla som bidrog till att allt blev så oerhört trevligt!

Fredagen fortlöpte med intressanta och givande möten innan dagen som vanligt avslutades med pass nummer två, vilket på fredagar innebär ett löppass för att sedan hämta äldsta dottern efter hennes dansträning.

Lördagen kom och jag hade en stor uppgift. Hos mig är det tradition med gåsamiddag och svartsoppa, ett relativt okänt fenomen i min bekantskapskrets. Är du sugen på receptet och vill veta lite mer om denna ockulta rätt så kika här: http://hd.se/mat/2004/11/10/svartsoppa_en_mustig_historia/

Min uppgift bestod i att införskaffa denna ädla rätt. Så jag tog yngsta och äldsta dottern med mig på något som inte direkt blev en Eriksgata. "Slut", "har vi inte", "det var många år sedan vi serverade" och så vidare. Det blev ingen svartsoppa i år, bara gås - eller rättare sagt kalkon. Men trots denna lilla lucka i menyn blev det en bra gåsamiddag ikväll.

Jag måste, tyvärr, också kommentera lite kring Kalmar FF. Jag träffade på ett något vingklippt gäng (på nya Larm, riktigt bra nu) som kom hem från Helsingborg förra lördagen. Det var en traditionsenlig säsongsavslutning.

Några saker slog mig. Skiljer det inte mer på en avslutningsmiddag i division två eller tre och på avslutningen för ett lag som just spelat cupfinal? Jag kunde backa min egen historia femton år till mina fotbollsavslutningar - och det är ingen skillnad.

Om vi dessutom istället ser Kalmar FF som ett företag så gjorde jag en ännu mer förvånande reflexion. Om man har avslutning för året eller säsongen - då borde väl ledaren/chefen (i det här fallet chefstränare Nanne Bergstrand), vara med? Min gode vän Svante Samuelsson, tillika klubbchef, höll som sig borde lite tal och delade ut lite blommor till killarna som ska lämna truppen och ordförande Johnny P sade några korta rader.

Men sen då? Det kan väl inte finnas ett enda företag som omsätter pengar i FFs storlek och som har anställda med liknade löner, där inte chefen finns på plats på avslutningen? Nanne pratar ledarskap och gruppens betydelse - i ett modernt ledarskap finns chefen där som en del av gruppen, även på avslutningsmiddagen.

Nu börjar en ny spännande vecka. Någonting inom mig känner att den blir riktigt riktigt bra.

Jag säger som den gamle greken Sofokles (496 f.Kr - 406 f.Kr): "Ingen succé utan ansträngning."

All the best/Pontuz