Låter chefen vila…

Skrevs den 2 april 2014

… och tar över stafettpinnen för bloggen. Är man utsedd till ”kontorets stjärna på sociala medier” så är det tydligen en självklarhet man blir först ut med att gästblogga. Och inte mig emot, så nu kör vi.

Jag, Åsa Holmkvist, är en av företagets mäklare på bostadsrättssidan. Jag landade här på kontoret i februari 2011 och har jobbat som bostadsrättsmäklare sen 2004. Tio år?! Varje gång jag säger det måste jag kontrollräkna. Ett, två, tre, fyra… tio år. Jag som nyss var 22 år, nyutexaminerad och hade noll på erfarenhetskontot gällande mäkleri.

Jag inser i samma sekund att jag ju då även måste ha blivit tio år äldre. Nä, det kan väl inte stämma?  Ytterligare en sekund senare konstaterar jag att jag faktiskt är väldigt nöjd med både min ålder och mitt betydligt mer välfyllda erafenhetskonto. Så nästa gång jag reflekterar över min tioåriga mäklarkarriär tänker jag strunta i att kontrollräkna. Istället ska jag sträcka lite nöjt på ryggen. Erfarenhet är uppenbart inte så tungt att bära.

Jag tänkte beröra den kolossala träningsyra som råder i vår vackra stad vid Kalmarsund. Aldrig har väl gymmen, motionsslingorna och crawlkurserna varit så välbesökta som nu. Här på Västra Sjögatan 33 är ju precis alla totala hälsofreaks, ironmans, triatleter och vasaloppsproffs. Vi äter ytterst sällan något annat än keso, kvarg, skivad kalkon och glada grönsaker.

Visst är det fantastiskt, att en bunt med elitidrottare samlats på ett och samma mäklarkontor? Nej, jag gör er nog lite besvikna. För undertecknad kan tyvärr inte stoltsera med varken någon ironman, ett maraton eller ett vasalopp. Däremot har jag gått och blivit lite nykär. Och min nyvunna vän är varken snäll, mjuk eller omtänksam. Snarare hård, ibland ångestladdad och ofta alldeles för krävande för mitt egna bästa. Biverkningarna är inte heller så trevliga. Ömma lår, armar jag knappt kan lyfta och vader som krampar, till och med när jag sover.

Som ni säkert förstått vid det här laget så är det ingen härlig pojkvän jag skriver om. Nej, min nya vän heter CrossFit. Ett par kvällar i veckan ägnar jag mig åt utfall, knasiga och väldigt jobbiga hopp som heter burpees, löpturer ute i mörker och sving i tunna järnräcken. Sällan har jag under träningspass känt mig så otymplig, svag och otränad. Men det konstiga är att jag av någon oförståelig anledning längtar direkt till nästa pass när passen väl är utförda.

Jag skulle vilja påstå att någon form av hatkärlek har uppstått. Jag hoppas verkligen att den här kärleken håller i sig och att relationen utvecklas till något bra. Och en uppmaning till dig som inte provat på CrossFit: gör det! Roligt, krävande, stärkande – och som toppen på moset så blir man verkligen väl bemött här på CrossFit i Kalmar.

I helgen som gick tror jag bestämt att den efterlängtade våren kom på riktigt. Solen och några grader extra på termometern lockar verkligen folk ur sina hem. I lördags vid lunch tog jag en kaffe med en vän på en av stans uteserveringar. Vi konstaterade båda bakom våra solglas att stan verkligen kryllade av folk.

Det är verkligen häftigt att se en stad vakna till liv efter en grå vinterdvala. Förra våren och sommaren måste varit någon form av rekordsommar. Stan var fylld av människor mest hela tiden. Både av oss kalmarbor och av de turister som valde att lägga sin sommarsemester i vår stad. Kalmar är en vacker pärla vid havet och vi är uppenbart duktiga på att skapa evenemang och upptåg som lockar folk. Bra jobbat!

Jag hoppas att förra årets rekordsommar upprepas i år. Och jag hoppas att förra årets lyckade ”studentrace” upprepas i år. Så kallar vi det bostadssökarrace som drar igång i mitten av juli. Glada, blivande universitetsstuderande får sina antagningsbesked och behöver ett bra boende. Förra året fick jag äran att förmedla många ettor och tvåor just under den perioden. Så här kommer ett litet tips till dig som studerat klart nu till sommaren och ska lämna Kalmar och din bostadsrätt: hör av dig redan nu i vår. Jag har redan blivande studenter som ringer mig och vill ha guidning för att hitta sitt boende till hösten.

Tack för ni tog er tid att läsa mina simpla rader – vecka 17 lämnar jag vidare stafettpinnen till min trevliga kollega Mattias.

Denna vecka följer ni mig och mitt arbete på såväl Facebook som Instagram.

/ Åsa