Med nattradion som sällskap
Skrevs den 31 oktober 2018
Efter en lång och intensiv torsdag, halv elva på kvällen, hämtar jag äldsta dottern inne i stan efter hennes sjukt sena träning. Vi åker hem och snackar igenom dagen över en kvällsfika. Klockan hinner bli strax innan midnatt innan jag går och lägger mig.
Jag sätter väckarklockan på 01.15 och givetvis sover jag inte en blund när jag så väl måste. Går istället upp och fixar lite. Halv två väcker jag döttrarna, som sömndruckna men utan protester hasar sig ut till den uppvärmda bilen. Vi hinner knappt ut på E22 förrän Junie och Fidelie somnat igen i baksätet.
Linnie är som vanligt ett gott sällskap i den kylslagna oktobernatten. Hon somnar dock även hon efter någon timme så kvar är jag och nattradion. Det är inte en bil på vägarna och endast enstaka ljus lyser i de stugor vi far förbi på vår väg till Kastrup. Jag älskar att köra på natten, ensam med mina tankar.
Vid halv fem är vi på Öresundsbron och alla vaknar till i bilen. Vi parkerar som vanligt på P10, traskar bort mot terminal 3 och är incheckade vid fem. Planet lyfter klockan sex och både jag och barnen jag somnar innan vi nått startbanan efter att jag har ”dygnat”.
Vid nio landar vi på Mallorca. Åtta timmar från dörr till dörr. Nu har jag fyra dagar tillsammans med barnen, fyra dagar med tid att förbereda ett stort arbete som ska genomföras i veckan, fyra dagar för att återigen ladda batterierna med träning.
Det tar mig åtta timmar att lämna det liv jag älskar men som samtidigt kräver mycket av mig. Här på Mallorca, åtta timmar bort, får jag allt det som gör att jag kan leverera till hundra procent där hemma. Återhämtning såväl fysiskt som psykiskt, träning, samvaro med nära och kära och strategiarbete för att lyfta företaget steg för steg. Jag skulle aldrig fixa det ena utan det andra… och jag längtar alltid efter den andra när jag är i det ena.