Om ledarskribenter, småpåvar och den lokala bostadsmarknaden

Skrevs den 10 augusti 2016

Ibland får jag höra att jag borde lägga mig i samhällsdebatten mer än vad jag gör idag. Jag kan visserligen kasta ur mig en och annan provokation, men jag är inte intresserad av att ge mig in i alla frågor. Jag väljer att engagera mig i de ämnen som intresserar mig, till exempel flyktinghjälp, Stadsmissionen och Kalmarsundspride – och naturligtvis det som rör mitt arbete, nämligen bostäder.

Bostadsmarknaden är en manege som jag känner, kan och bemästrar på en sådan nivå att jag faktiskt kan uttala mig. Jag håller dock ibland inne med mina åsikter för att inte hamna mitt i den politiska debatten. Ty bostadsfrågorna är i allra högsta grad politik. Och det är många som tycker och tror saker för att vinna politiska poäng men som samtidigt helt saknar verklighetsförankring. Det är tyvärr få bostadspolitiska utspel som är förankrade hos oss som känner och förstår marknaden. Och med fel personer på fel positioner i beslutskedjan får man en tröghet i utvecklingen, vilket vi sett i till exempel Kalmar.

Jag läste dessutom häromdagen i Östran en ledare, som hade kallats vänstervriden på såväl Kuba som i Kina. Ledarskribenten tror på riktigt att de byggherrar som verkar i bostadsbranschen medvetet skapar en efterfrågan för att öka vinsterna, och att de bromsar marknaden så att efterfrågan alltid är konstant. Hon skriver vidare att marknaden aldrig kan lösa bostadsbristen. Det är jag helt säker på att marknaden kan – om det bara hade funnits samma kompetens och företagsamhet på bägge planhalvorna. Nu finns den övervägande kompetensen inom näringslivet och då blir det obalans. En part vet och kan väldigt mycket, men några andra fattar besluten och agera småpåvar. Ett vanligt småstadsfenomen.

Nu har jag, som ni vet, inte i några direkt ekonomiska intressen i nyproduktion. Men jag känner till hur en bostadsmarknad fungerar, och då blir det pinsamt när det uppenbara syftet med ledaren i Östran är att kritisera den privata sektorn till förmån för den kommunala och statliga. Inget av det som står i ledaren handlar om den bostadsmarknad jag varit en del av i snart 25 år. Hennes underton är att man alltså hellre låter det vara bostadsbrist än att de som satsar pengar – men ett historiskt sett visst risktagande – tjänar pengar. Lite som att bekämpa rikedom istället för fattigdom.

Det är bara positivt att ge marknaden bättre förutsättningar att bygga, och att de som tar riskerna också har möjlighet att tjäna pengar. Precis som en marknad ska fungera.