Bloggen

​Skyddslöst i sporthallen

Skrevs den 30 november 2021

Köerna med taggade gymnasieungdomar slingrade sig långa utanför sporthallen här i Kalmar. Summan av hejaramsorna, trummorna och trängseln var en öronbedövande cocktail så snart vi kom innanför dörrarna – det var dags för den unika skolrugbyn mellan Stagg och Kagg (en speciell form av tuff inomhusrugby som bara existerar i Kalmar). Snabbt flyttades jag tillbaka 33 år i tiden då jag själv fick uppleva allt detta som spelare – nu var det dags för mellandottern Junie att få känna på allt detta medan jag själv fick sitta minst lika nervös på läktaren.

Styrkemätningen började med inövade intåg för respektive skolas lag och ljudnivån lyfte nästan taket när lagen kom in, mäktigt. När första killmatchen väl gick igång tog det inte många minuter innan första ögonbrynet slogs upp, golvet fick torkas rent från blod och första Staggnisten bars ut på bår innan kampen kunde fortsätta. Det enda skydd som används är tandskydd och det smäller konstant.

Förutom spänningen i den täta tjej- respektive killmatchen satt jag mest och var orolig för Junie, men det gick bra och hon fick vara med om något hon kommer minnas hela livet – seger i den klassiska skolrugbyn. Jag minns min egen drabbning som igår… förlust mot Kagg.

Efter att ha imponerats av de fantastiska rugbyungdomarna fick jag i söndags, i samband med Kalmar FFs sista hemmamatch för säsongen, återigen imponeras av min nyvunne vän Börje från Ankarstiftelsen, som jag berättade om för ett par veckor sedan. Förutom att vi tittade på fotboll i arktisk kyla fick jag höra om hans fantastiska arbete som har pågått under 24 år – de har bland annat byggt nära 250 skolor, beviljat över 500 mikrolån till kvinnor, skaffat mängder av fadderbarn, hjälpt barn med gomspalt samt byggt vattenreningsverk, brunnar, sanitära anläggningar med mera. Allt detta i en del av världen där det förkommer flest dödskjutningar, gerillan härjar och knarkkrigen är vardag.

Hit går Ankarstiftelsens hjälp och här försöker stiftelsen skapa fred mellan grupper för att barn ska kunna få en tryggare uppväxt. Börje och jag tog i hand om ett rätt stort projekt i Colombia nästa år, vilket känns riktigt bra i hjärtat. Om allt går som tänkt kommer jag under nästa år få förmånen att besöka norra Colombias bergsbyar för att inviga en nybyggd skola!

Pontuz Löfgrens namnsignatur