The Big Five O

Skrevs den 28 juli 2020

Mmm – nu kommer en spännande vecka. Det är dags att fylla 50 på onsdag. Fan också – det känns gammalt! Jag har inte tänkt så där jättemycket på det här egentligen, men när Barometern presenterade mig i ”Jubilaren” blev allt liksom på riktigt.

Nu känner jag mig inte speciellt gammal. När jag kör Ironman förvånas jag av hur mycket kroppen fortfarande pallar. Det känns som om jag matchar de mer hormonstinna ungdomarna på gymmet och jag tycker dessutom jag hänger med i snacket med de yngre kollegorna på kontoret. Så med bibehållen fysik och ett hyfsat ungt sinne så kanske det här egentligen är rätt okej.

Jag brukar se allt från den positiva sidan så det är väl lika bra att göra så även gällande detta. Fördelarna är ju att man kommit en bit på vägen. Jag är hyfsat stabil på jobbet och har lärt mig hantera livets vändningar, barnen är så stora att de klarar sig själva och kanske till och med snart är på väg ur boet, vännerna är mer förtroliga, hävdelsebehovet har minskat (om än inte avtagit helt) och jag behöver kanske inte (i alla fall inte seriöst) fundera på vad jag ska göra när jag blir stor.

Min plan nu är snarare att förverkliga de där drömmarna jag burit på, bibehålla fysiken, precisera lycka och vara generös mot mig själv med mer egentid… det är i alla fall en plan.

Själva firandet är egentligen inte min grej. Jag har alltid tyckt det är roligare att fira andra än att firas själv. Nu blir det dock lite firande med mina närmaste på onsdag, och i helgen så har jag en liten enkel tillställning för några vänner som har betytt något för mig så här långt i livet.

Livet efter femtio kommer att fyllas på med nya personer som kommer att betyda mycket, drömmar ska uppfyllas på många plan, nya drömmar ska formas och livet ska få ha en riktning som känns rätt i hjärtat… Allting rullar på, med andra ord!