The gräsänkling blues
Skrevs den 2 maj 2011
Då var det dags att komma in i de vanliga rutinerna igen efter spanskt leverne i en vecka. Vanliga och vanliga förresten. Jag flög hem med våra två stora döttrar, eftersom Lena och vår minsta stannar ytterligare en vecka. Härligt kan tyckas. Jodå – för Lena. Helt plötsligt skulle jag börja lägga pusslet hemma själv, vilket inte är min ordinarie hemmaplan.
Det började redan klockan ett natten mot söndag. Väl hemma efter bil från Kastrup var det i säng med tjejerna, och helt plötsligt stod där en resväska som tydligen inte hade tänkt packa upp sig själv, sortera kläderna, tvätta dem och stryka dem. Och det kanske är väl långt att vänta tills Lena kommer hem i slutet på veckan.
Sedan var det söndagen som skulle råddas ihop. Jag hade fyra inbokade visningar plus att FF spelade hemma på nya arenan dit jag och Mattias hade bjudit med gäster. Det är nu hjältinnan klev in på scenen. Svärmor. Svärmor älskar barnen och jag älskar svärmor alldeles jättemycket en sådan här söndag. Alla var glada. Svärmor och barnen hade inte synts på en dryg vecka vilket var lika med dubbel glädje. Så här fanns bara vinnare.
Måndag - väckning, frukost, gympapåse, frukt, klädval, läxböcker... och så goa kommentaren från Junie: "Jaha, där kom skolbussen mitt i frukosten". Fan - missat tiden. Så borsta tänderna, på med kläderna, ut i bilen och köra ikapp busschauffören som insåg att han glömt två fantastiska flickor.
Vardagen fortsatte med gympa på eftermiddagen, Linnie till kompis, hämta efter gympan och ta sig från kompis. Hjältinnan fick rycka in igen och var hemma när barnen kom från skolan. Samåkning med grannen till gympan... och jag kunde jobba heldag och hämta flickorna på vägen hem.
Nu inträffade nästa under: allt var tvättat, struket och klart. Fantastisk resväska... eller jag menar svärmor. Det känns som om jag kommer att klara veckan tillsammans med svärmor AB. Britt, du är en klippa och Lena du gör ett jättejobb när du är hemma... så stort att det är knappt en man klarar av det :-)
Kalmar FF spelade hemma mot Syrianska. Fruktansvärt tråkig match. Mina hårlösa grannar Tobbe och Henke är fortfarande kungar men var är tillväxten i FF? Vem är nästa ledare? Det finns en del att tänka på i FF precis som i vilket företag som helst. Den mest absurda händelsen var dock en FIFA-domare som för dagen var fjärdedomare och påstod sig inte titta på storbildskärmen när han ändrade huvuddomarens utdömda straff. Straffen var feldömd, men det finns det tusentals straffar som är. Fjärdedomare Hansson agerade efter Syrianska bänkens vilda protester, vilket gjorde att han tittade på skärmen och ändrade domslutet. Hm - rätt eller fel? Domslutet blev rätt men samtidigt försvann lite av spelets tjusning.
Jag känner annars att maj månad blir kanon. Kanske en av våra bästa någonsin. Varför? Ibland känner jag på mig när gruppen kommer prestera stordåd - i morse fick jag den känslan. Nu kör vi!
Allt the best