Tick tack, tick tack

Skrevs den 19 augusti 2016

Tio timmar kvar till startskottet kommer ljuda över Elevatorkajen. Rutinerna, så här kvällen innan, sitter rätt bra nu. Är trygg i förberedelserna, i energiintaget och hur morgondagen kommer se ut.

Känner mig nästan för lugn. Det där "pirret" har inte infunnit sig riktig. Bra eller dåligt? Förmodligen börjar väl adrenalinet pumpa imorogon när väckarklockan ringer vid halv fem.

Prioriteringsordningen i mitt liv har blivit än mer tydlig. Döttrarna blir äldre och deras aktiviteter kräver mer av min tid. Och deras första plats i min prioriteringslista är och kommer alltid att bli ohotad. Företaget växer och kräver också mer av min tid. Samtidigt så börjar det som kallas för livet att knacka på min dörr. Det finns så mycket på min Bucketlist som jag vill uppleva, kanske istället för alla dessa träningstimmar. Eller skall alla dessa träningstimmar användas till andra utmaningar. Mountainbike i Nepal, halvdistans Ironman på andra kontineneter och kanske extremt fysiska utmaningar som även ger något för den mentala upplevelsen.

Men, men - nu är det först morgondagen. Jag vill ha en skön simning under 90 min, en cykling kring fem timmar och sedan så rasslar jag av 42 kilometers löpning med ett leende på läpparna. Tror det börjar pirra lite. Nu längtar jag till att få möta alla er utmed banan imorgon.

I will race with a Smile!

Följ mig gärna på länken:

http://eu.ironman.com/triathlon/coverage/athlete-tracker.aspx?race=kalmar&y=2016#axzz4Hnz70kEj

Startnummer 169

Tack för allt stöd inför morgondagen och framför allt tack till Linnie, Junie, Fidelie och Adriana som står ut med mig.

Snart är det dags.....