Uppdrag ovan molnen

Skrevs den 9 juli 2014

Ringer ett sista samtal innan tåget börjar rulla från Kalmar station mot Köpenhamn och Kastrup. Nu känns det att allt börjar rinna av mig. Semestern är här.

När jag sitter här, i en nästan tom tågkupé, slår det mig att det är ytterst sällan jag reser ensam. Den här gången är barnen redan vid min slutdestination Mallorca med sin mamma, som lämnar ön när jag kommit ner, och Adriana och hennes grabbar kommer först nästa vecka. Jag har alltså ett antal egna timmar framför mig.

Jag bestämmer mig för att satsa på två själutvecklande saker under mina nära åtta timmar som det tar från dörr till dörr. Jag ska inleda samtal med två människor jag aldrig har träffat – kan vara givande. Och jag ska lyssna på podcasts, vilket jag aldrig gör annars.

En äldre dam stiger på i Alvesta – mitt första själutvecklingsprojekt. Jag inleder med: "Det är förvånansvärt lugnt på tåget, trots semestrar”. Hon bara ler. ”Sprechen sie deutsch?” frågar hon. Och det gör jag ju bara på bebisnivå så det konversationen stängde vi snabbt. Jag satte istället på Norwegians podcast ”Framgångsresor” med Micael Dahlén. En fascinerande kille för er som inte lyssnat på honom. Men bättre live än i hörlurarna. Och just nu sitter jag faktiskt på rad 24D på ett av Norwegians plan och skriver. Wifi på flyg är en gåva från våningen ovanför planet.

Jag sitter jämte ett danskt par. Mannen i 60-årsåldern närmast fönstret, frun jämte och jag längst ut. De inledde med ett par Bloody Mary och är nu inne på andra rundan Gin o Tonic. 50 spänn på att herrn i huset somnat innan vi når Palma. Det kommer nog att sitta fint när de landar i nästan 30 graders värme. Men visst – dansken är stark.

Frun är i alla fall trevlig och jag har mitt andra samtal igång. Skillnaden mot den tyska damen är att den här istället inte slutar prata. Och hennes, vid det här laget sluddrande, danska är lite svårtydd.

Jag förstår i alla fall att det är deras första gång på Mallorca. De ska vandra i bergen och äta gott, säger hon. Känns ju klockrent med den här värmen, och dessutom två promille första kvällen. Men fixar de bara fysiken så har de en underbar vecka framför sig.
50 spänn till mig – gubben sover. Frun är sur och säger att ”så blir det alltid”. Kul resa. Snart börjar även frun gäspa. Samtalet är över och bägge sover.

Så jag sätter på nästa podcast – fortsätter med Faje Gani. Fascinerande – jag är helt såld men vaknar till när granntantens huvud kommer farande. Och nu är hon vaken igen. Betydligt tystare, hon sveper en halv flaska vatten.

Dags att lägga ner datorn och ta på sig säkerhetsbältet. Tycker själv att jag lyckades rätt bra med mina uppdrag. Kanske inte så utvecklande samtal men givande podcasts – min nya grej. Och ni fick i alla fall några korta utdrag ur min semesterstart medan jag fick några timmar att gå.

Jag är framme och om en halvtimme har jag mina döttrar i min famn - min semester kan börja på riktigt.

Var rädd om er!

/Pontuz