Vart är vi på väg?

Skrevs den 30 november 2016

Jag har under en längre tid följt hjälporganisationen ”Vita hjälmarna” och deras otroliga arbete som just nu är koncentrerat till Syrien och Aleppo. Jag har fortsatt fördjupa mig i deras arbete, läst om deras insatser, förfärats över deras berättelser och känt mig så jävla illa till mods.

Här sitter vi i ett av världens rikaste länder och de politiska partierna förhandlar om hur många vi ska ta emot. Inte hur vi ska ta emot dem. Vi diskuterar alltså människor som flyr sina liv. Det är inte det att vi inte har råd, för det har vi. Det är inte det att vi inte har plats, för det har vi. Men vi är inte kapabla att organisera ett mottagande och en integration. Att vi i Sverige i många delar fullständigt saknar empati – den skamgränsen har vi redan passerat. De allra flesta vill söka skydd för att sedan återvända hem, och de som väljer att stanna är ju en otrolig resurs om vi hanterar detta rätt.

Vi får inte låta människor som flyr för sina liv stoppas vid vår gräns bara för att vi har ett land som till mångt och mycket styrs av inkompetens och handlingsförlamning. Gör om systemet och gör rätt! Skippa 50 procent av all byråkrati och alla lagar som hindrar människor att komma in i samhället! Och våga ställa krav, jag tror inte att någon med utländsk bakgrund skulle ta illa upp – det är bara vi svenskar som känner oss kränkta stup i kvarten.

Ett av världens rikaste länder, med en av världens absolut högsta skatter, klarar inte av att ta emot 100 000 människor på flykt på grund av organisatoriska problem. Vi klarar inte av att ha en fungerade vård där människor känner sig trygga och med personal som känner sig uppskattad under en lite mer affärsmannamässig ledning, vi klarar inte av att ha ett fungerande polisväsende som har en tillfredställande bemanning och någorlunda kompetenta chefer på riksnivå, vi klarar inte av att ha en infrastruktur som klarar två centimeter snö och minus tre grader, vi klarar inte av att ha ett försvar som kan skydda oss mer än tio minuter om Putin vaknar på fel sida en morgon, och vi fixar inte att ha en fungerande skola med lärare som känner sig respekterade och med elever som känner sig stimulerade. Vi klarar inte av att ta hand om våra äldsta på det sätt de förtjänar.

Snälla, kan det inte komma fram en regering 2018 (oavsett parti- eller blocktillhörighet) som är kapabel att hushålla med skattepengarna, så att vi med stolthet kan hantera det jag räknat upp ovan? Det kan inte vara så svårt. Moder Svea – vart är du på väg?